(1633-2 January 1686) was a Dutch Golden Age landscape painter. Frederik de Moucheron was the son of the painter Balthazar de Moucheron and Cornelia van Brouckhoven. His father came from a wealthy family of wine traders and is portrayed as one of the younger sons in the Moucheron Family portrait, 1563. Frederik trained with Jan Asselijn and became a landscape painter. He set off at age 22 for Paris, where he spent 3 years and then after a tour of Antwerp, Paris. and Lyon, he settled in 1659 in Amsterdam. In the same year he married Mariecke de Jouderville there and they had 11 children. He is buried in Amsterdam. He painted French, Italian, and Dutch landscapes. To finish these scenes, contemporaries specialized in painting figures collaborated with him, such as Adriaen van de Velde in Amsterdam, Theodor Helmbreker in Paris, and at times Johannes Lingelbach, and Nicolaes Pieterszoon Berchem.   Related Paintings of Frederik de Moucheron :. | Woman Holding a Balance | Poor little girl Uygur Li | Italiensk Bjerglandskab. Parti fra omegnen af Subiaco | Portrait of james-savage | Pieta |
Related Artists:
Domenico Tintoretto
Italian, 1560-1635,Son of Jacopo Tintoretto. He was taught by his father and assisted him in his workshop. At the age of 17 he was admitted to the Venetian painters' guild, and he is recorded in the confraternity of painters from 1594. He began his career by helping his father to execute the paintings in the Sala del Collegio and Sala del Senato in the Doge's Palace, Venice. Following this he worked independently at the palace, on the Sala dello Scrutinio and the Sala del Maggiore Consiglio. His training with his father helped him in his own compositions, several of which, such as the Battle of Salvore, or the Second Conquest of Constantinople, are heroic battle themes with complex groupings and dramatic poses. In the last two decades of the 16th century Domenico concentrated on religious commissions in Venice, including a Last Supper and Crucifixion (both c. 1583) for S Andrea della Zirada (both in situ), a Marriage of the Virgin for S Giorgio Maggiore (in situ) and a Crucifixion for the Scuola dei Mercanti.
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
Frans Pourbus
Flemish Northern Renaissance Painter, ca.1545-1581 Painter, son of Pieter Pourbus. His work consists mainly of portraits and religious subjects, although he also executed a number of landscapes and history paintings. He worked mostly for the wealthy patrician class, and his work was instrumental in spreading the Romanism of Frans Floris (his teacher) throughout the Netherlands. It is probable that Frans Pourbus's earliest teaching was with his father in Bruges, but by 1564 he is recorded as working in the Antwerp studio of Floris. According to van Mander, Frans Pourbus and his fellow student Crispijn van den Broeck together completed an altarpiece by Floris after the latter's death in 1570. In 1566 Frans Pourbus married Susanna, a daughter of Cornelis Floris and niece of his master, and in 1569/70 he became a master in the Antwerp Guild of St Luke, though he retained his citizenship of Bruges. Gortzius Geldorp was his pupil in Antwerp in 1570. For Ghent Cathedral Frans painted Christ among the Doctors (the Viglius Altarpiece, 1571; in situ), which includes life-size portraits of Emperor Charles V, his son Philip, their secretary Viglius ab Aytta (d 1577), Jansenius, first Bishop of Ghent (d 1576), and the Duke of Alba. A decade later Pourbus executed the portrait of the Hoefnagel Family (c. 1581; Brussels, Mus. A. Anc.), shown grouped around a harpsichord playing musical instruments, in which the artist included a self-portrait (playing a lute) at the upper left. The picture was acquired in 1696 by Constantijn Huygens the younger from a cousin, a Hoefnagel descendant, in exchange for a horse; the young girl of 15 or 16 with a parrot in her hand was Huygens's grandmother. An inventory drawn up after Frans Pourbus death lists 20 portraits by him, many from the circle of the Duke of Anjou.